Sanningen bakom påskdagarnas namn

Dymmelonsdag, stilla veckan, palmsöndag – påsken är ett virrvarr av namn och det är inte lätt att hålla reda på vad som heter vad och, framförallt, varför. Varför heter det skärtorsdag? När börjar påskveckan? Vad är egentligen en dymmel? Samuel djupdyker i historien för att reda ut påskbegreppen.

Fram med de knallgula kycklingarna, den överfulla godisskålen och överdimensionerade ägg i alla regnbågens färger – det är påsk! Jag tänker inte Jesu återuppståndelse till ära göra ett rent religionsinlägg på bloggen, men känner ändå att det är dags att tillsätta den definitiva utredningen av något som länge förbryllat åtminstone mig med denna högtid: Varför heter påskdagarna som de gör? När infaller påskveckan? Ja, när börjar påsken på riktigt? Genom åren har begrepp och namn filtrerats genom så många medvetanden att ursprungliga betydelser förväxlats, förvanskats eller försvunnit. Som språkkonsult känner jag dock att jag gärna vill veta varför saker egentligen heter som de heter. Så nu tar vi tag i påskbegreppen – en gång för alla!

 

Stilla veckan vs. påskveckan – vad är vad?

En vanlig missuppfattning är att den vecka vi i skrivande stund befinner oss i – den kalendervecka som hyser skärtorsdag, långfredag och gänget – kallas påskveckan. Det är fel; påskveckan inleds först på söndag när påskdagen är kommen och innehåller endast en extra helgdag till: annandag påsk.

Veckan från söndagen innan påsk fram till påskdagen, heter i själva verket stilla veckan. I modern tid är den förvisso inte särskilt stillsam (det är snarare en av årets mest fartfyllda veckor i handeln) men den har det namnet eftersom vi firar den till minne av Jesu lidande och död.

Andra namn på stilla veckan som förekommer är passionsveckan, dymmelveckan och tysta veckan.

 

Palmsöndagen – stilla veckans start

Söndagen före påsk kallas palmsöndagen och markerar starten på stilla veckan.

Berättelsen om varför palmsöndagen kallas just så bör vara tämligen välkänd. Enligt kristen religion red Jesus denna dag in i Jerusalem, och folket välkomnade honom med palmkvistar i händerna. (Måste varit en av historiens första tifon, för övrigt.)

 

Blå måndag och vita tisdagen – dagarna som gick vilse

Måndag och tisdag i stilla veckan har numera namn, men de är inte religiöst förankrade. Det beror på att de förirrat sig, stackarna. De har med svenska folket som guide gått vilse i kalendern. Blå måndag är nämligen ursprungligen namnet på dagen före fettisdagen, och vita tisdagen är ett annat namn för just fettisdagen. De har alltså flyttat sig från strax före fastans inträde till slutet av den.

Anledningen till att det heter blå måndag är i alla fall att man på denna dag traditionellt klädde kyrkorummen i blått, vilket är sorgens färg. Namnet vita tisdagen ska i sin tur tydligen komma från det vita mjöl man använder för att baka fastlagsbullar (även kallade semlor, för alla kids där ute).

Så, två av dagarna i stilla veckan har namn baserade på något som infaller flera veckor tidigare? Korrekt. Tokigt, men när många är okunniga samtidigt kan något plötsligt börja framstå som sant, och numera räknas blå måndag och vita tisdagen någorlunda officiellt som namnen på dessa veckodagar i stilla veckan.

 

Dymmelonsdagen – med annat ljud i skällan

Dymmelonsdagen är till skillnad från föregångarna ingen wannabe utan har en förtjänt plats i stilla veckan. Namnet kommer från seden att i kyrkan denna onsdag byta kyrkklockans metallkläpp mot en i trä. Denna träkläpp kallades för dymmel. Med träkläppen i klockan blev det en dovare klang när den ringde, vilket passade under de följande, dystra dagarna. På påskdagen bytte man sedan tillbaka till metallkläppen och det blev, bokstavligen talat, annat ljud i skällan.

Dymmelonsdagen har också den fått utstå en del konkurrens från de envetna dagarna vid fastans start. Många tror nämligen att onsdag i stilla veckan kallas askonsdag, men se det är dagen efter fettisdagen som är askonsdag – d.v.s. första dagen i fastan – och ingen annan dag.

Nattvarden

 

Skärtorsdag – rening, inte bröd

”På skärtorsdag skär Jesus upp brödet till sina lärjungar” – tänk om det hade varit så enkelt! Nu har tyvärr ledet skär i skärtorsdag inget med verbet att göra, och inte med “färgen” skär heller för den delen.

Istället har vi här att göra med skär från det gamla svenska verbet skära som betydde ”att rena”. På denna dag tvättade nämligen Jesus lärjungarnas fötter, och detta var också dagen då vi renades för våra synder och åter kunde tas in i kyrkans gemenskap.

 

Långfredag – 24 sega sorgetimmar

Stilla veckans allra tyngsta dag ”firar” vi till minne av det långa lidande Jesus utsattes för när han på denna dag korsfästes på Golgata, enligt Bibeln.

Just det här med att dagen var ett ”långt lidande” gestaltade sig förr betydligt mera konkret. Redan på 1600-talet blev dagen en helgdag och dessutom en fastedag. Ja, fram till så sent som 1969 fanns det ett förbud mot offentliga nöjestillställningar på långfredag, så affärer, restauranger och danspalats var igenbommade. Det skulle helt enkelt råda allmän frid i samhället. I dag menar jag att långfredagen är marginellt fridfullare än en söndag i september.

 

Påskafton – den tomma dagen

Här finns det inte så mycket förklarande att göra. Det här är aftonen innan påsken inleds, helt enkelt. Så nej, tro inte att påsken börjar när du vaknar upp på påskaftons morgon, påsken börjar först på påskdagen. Det här är den sista dagen i stilla veckan och en ”tom” dag, enligt kristendomen. Det händer ingenting, det är inga gudstjänster. Vi väntar.

En sak jag finner intressant är att denna afton – precis som aftonkompisarna midsommar- och julafton – gått och blivit den stora firardagen under påsken i det svenska folkhemmet. Vi tycks liksom inte kunna hålla oss till själva dagen D, utan tjuvstartar alltid redan på aftonen innan. Skärpning, Sverige!

 

Påskdagen – NU börjar festen

Vi är framme vid målet: påsken är här! Stilla veckan avslutas och påskveckan inleds med påskdagen. Det är NU vi börjar fira, och som de flesta har koll på är det Jesu återuppståndelse som är anledningen till festtillfället.

”Påsk”, förresten. Nu när vi äntligen är där måste vi konstatera att namnet från hebreiskans פֶּסַח. Har du mot förmodan inte koll på det hebreiska alfabetet motsvaras det av ”pesach” med våra latinska krusiduller. Betydelsen av ordet är ”passera, gå förbi”, vilket har ungefär noll att göra med vår påsk utan istället relaterar till den judiska påsken.

Men så är det ju ofta. Begrepp för saker och namn på dagar och ting reser genom tiden och genomgår förändringar och förvandlingar som gör att vi tappar bort anledningen till varför vi egentligen kallar något för något. Ja, som jag just har förklarat har vi till och med flyttat dagarna i vår kalender enbart på grund av vår okunskap. Förhoppningsvis har jag bidragit lite till att motverka till den okunskapen, och du kan nu lugnt vid påskmiddagen korrigera släktingen som sprider falska rykten om askonsdagen, skärtorsdagen och alla andra dagar i stilla veckan.

Vill du anlita mig för textjobb eller utbildning, eller är du nyfiken på att höra mer om vad jag gör?

Skrivet av Samuel Stenberg

Jag är examinerad språkkonsult och delägare av Uppfatta. Jag skriver, redigerar och granskar texter och håller kurser i språk och skrivande.